Utflykt och vandring i Borgholm. Hälsat på Kaxe som är son till min Siri och Harry😁🐾

 

 

Det börjar lacka mot jul. Har skrivit en liten julsaga om mina taxar och vill önska alla God Jul och Gott Nytt År🎄🐾😍

Taxarnas juläventyr

Det var en kall vintermorgon strax innan jul och snön hade lagt sig som ett tjockt täcke över hela Moshult. I ett litet rött hus bodde två glada taxar och deras matte. Mina och Olga var bästa vänner och delade på allt: Kuddar, filtar, mat och alla äventyr som bara små taxar kan komma på. Just denna julen kände de på sig att något speciellt skulle hända.

Mina nosade i luften. ”Kan du känna det, Olga?” frågade hon ivrigt och viftade på svansen. ”Det luktar pepparkakor och glögg! Snart är julen här!”. Olga nickade glatt. ”Ja! ”Jultomten ska ju komma på natten har jag hört och lämna klappar till alla djur och människor”.

Men sen blev de lite bekymrade. ”Hur ska vi få tomten att hitta hit till våran lilla stuga?” undrade Olga, ” Vi har ju ingen stor gran som lyser upp”.  De båda taxarna satte sig ner för att tänka ut en plan. ” Jag vet!” Sa Mina plötsligt. ” Vi gör vårt egna julspår! Om vi lägger ut något gott och glittrigt, då kanske tomten ser det och hittar hit.

Så satte de igång. Mina och Olga samlade ihop allt de kunde hitta – ett par glänsande bjällror från matte, lite glitter från pyssellådan och till sist några av sina egna hundkex som luktade riktigt gott. De la allt i en prydlig rad utanför grinden och ända fram till dörren. ” Nu kan tomten inte missa oss!” Sa Olga nöjt.

Natten mörker föll och snön glittrade i månljuset. Taxarna kröp upp i soffan och försökte hålla sig vakna, men efter en lång dag med förberedelser somnade de båda snabbt. Plötsligt mitt i natten, väcktes de av ett svagt skrammel utanför dörren. ”Tror du ….?” Viskade Olga. De tassade försiktigt fram till dörren och kikade ut genom fönstret.

Där, mitt i snön, stod jultomten. Hans stora säck var full av paket och han skrattade gott när han såg taxarnas hemmagjorda julspår. ” Vilka duktiga små hjälpredor ni är, ” sa tomten och log. ” Här kommer något speciellt till er.” Han tog fram två små paket och ett lite större. Minas och Olgas paket doftade underbart av levergodis och var inslagna med röda band. Mattes paket var mjukt och hade ett mörkgrönt band som var knutet i en stor rosett. Mina och Olga viftade på sina svansar så snön yrde och tackade tomten för att nu blir det jul även i Moshult. Innan de visste ordet av hade tomten försvunnit i natten. Mina och Olga tassade tillbaka in i huset, nöjda och glada att deras plan fungerat.

Nästa morgon öppnade de sina paket och fann både levergodis och leksaker, mer än de kunnat drömma om. Matte fick en härlig röd stickad tröja. God Jul, matte sa Olga och Mina och gav matte en vänlig puff. ”Det här var bästa julen på länge.” Sen lekte Mina och Olga med sina nya leksaker framför brasan hela dagen, varma och lyckliga över att fått en jul att minnas för alltid.

 Har skrivit en liten höst fabel om mina fina taxar 🐾🍁

Taxarna på skogsäventyr

De två taxarna Mina och Olga bodde i en liten by vid skogens kant som hette Moshult.  Taxarna var kända för sin nyfikenhet och upptåg och nu när hösten kommit med alla spännande dofter, prasslande löv och små djur som skyndar sig överallt för att samla mat inför vintern fanns det mycket att upptäcka i skogen.

En härlig och solig höstmorgon bestämde sig Mina och Olga för att gå ut efter frukost. Redo för äventyr djupt inne i skogen. De tassade iväg ut genom högar av färggranna löv, nosade på svampar och rullade sig i mossa. De skällde på en rödbrun ekorre som satt högt uppe i en björk och retades.

Plötsligt såg de något som glittrade bakom en stor gran. Nyfikna skyndade de sig fram och upptäckte ett gyllene armband. Det såg helt magiskt ut. ”Åh så fint, varför ligger detta här?” Undrade Olga och tittade på Mina. ”Det måste vara någon som tappat detta” Sa Mina. Plötsligt blänkte det till i mossan igen en bit bort. De sprang dit och hittade en fin guldring med en stor röd sten. Nu förstod taxarna att de var en skatt på spåren. De följde spåret av fler glittrande smycken och kom allt djupare in i skogen. Så här långt hemifrån hade de aldrig varit förut. Till sist nådde de en glänta i skogen, på en stubbe satt en stor gammal uggla med klok blick. ”Jag ser att ni hittat skogstrollens borttappade skatt. Passa er så de inte tror att ni tagit deras smycken, då går det illa för er.” Mina och Olga tittade förskräckt på varandra, inte ville de bli osams med trollen, för då skulle de aldrig mer kunna leka i skogen. 

”Snälla uggla hjälp oss att lämna tillbaka alla smycken till trollen, hur ska vi göra?” Ugglan tittade strängt på de små taxarna. Jag kan visa er var trollen har sin dörr till trollsalen men om ni berättar var den finns sen så kommer trollen att förvandla er till två små svarta stenar.” Taxarna gnällde och skakade av rädsla. ”Vi lovar på allt heligt och alla våra levergodisar vi har hemma, att inte berätta vidare för någon, inte ens för matte.”

Ugglan flög i förväg och visade vägen, taxarna sprang efter med sina små ben det fortaste de kunde för att inte tappa bort ugglan. Till slut landade ugglan framför ett stort berg. Efter att taxarna lämnat skatten utanför en stor stendörr i berget och skällt tre skarpa skall så backade de en lång stund bakåt. Efter någon minut öppnades den tunga stendörren och ett hiskeligt fult trollansikte blängde ilsket på dem. ” Vem är det som vågar knacka på våran dörr? Bullrade det stora trollet” 

”Ursäkta men det är bara vi, taxarna från Moshult. Vi har hittat eran skatt och vill lämna den till er.”

Trollet ansikte sprack upp i ett stort tandlöst leende. Han tog upp skatten och skrattade högt.

” Ni kommer få en belöning när ni kommer hem, sa trollet.” Sen stängdes den stora dörren i berget med en dov duns. Mina och Olga nosade sig tillbaka i sina egna spår och hittade så småningom hem igen. Där hemma väntade en stor brun trälåda full med levergodis och tuggben, vilken härlig belöning det blev. Taxarna berättade aldrig för någon varför de fått så mycket gott. Det blev en hemlighet.

 

Olga börjar plana ut i maglinjen och bredda sig över ryggen. 

Alla tecken på att det finns valpar i magen 😍🐾

 

 Har roat mig med att skriva en liten saga så här i Halloween tider 😁🍁🐾

De mystiska tassavtrycken- en läskig Halloween saga

Det var en mörk och ruggig Halloween natt i Moshult, de två taxarna Mina och Olga låg ihopkurade i sin lilla bädd. Utanför ven vinden runt knutarna och löven virvlade som om de själva fått liv. Månen var halv och lyste svagt bakom tjocka moln. Just som Olga skulle till att somna hördes ett svagt krafsande ljud från verandan. 

”Mina”, viskade Olga, ” hörde du det där?”

Mina spetsade öronen. ” Jo det lät som ….tassar.”

De båda tassade försiktigt fram till verandan och tryckte sina nosar mot glaset. Där utanför verandan syntes färska tassavtryck i leran- men inga vanliga tassar. Avtrycken var större än några de sett förut, nästan dubbelt så stora som deras egna. De var också märkligt formade, med långa, smala klomärken som såg ut att ha dragits genom leran. 

”Det här är ingen vanlig hund,” sa Olga tyst. 

De bestämde sig för att följa spåren, trots att hjärtat dunkade hårt i deras små taxkroppar. Ut i mörkret tassade de med nosarna tätt intill marken medan de följde tassavtrycken genom den kalla natten.

Spåren ledde dem förbi grinden, runt staketet och ut i skogen. Till slut var de framme vid sjön Löften som låg blank och stilla i månskenet. Där stannade de tvärt - tassavtrycken slutade plötsligt precis vid strandkanten, som om någon bara försvunnit rakt ner i vattnet. 

”Hur kan någon försvinna utan ett spår?” undrade Mina och ruskade på huvudet för att få bort en rysning. 

Plötsligt hördes ett långt, utdraget yl som ekade över vattnet. Mina och Olga stirrade skräckslagna ut mot sjön, och i månens sken tyckte de sig se en skepnad- hög och mörk, med glödande ögon, som stod alldeles stilla på andra sidan sjön och betraktade dem. 

”Spring Olga!” gnällde Mina och de båda taxarna vände om och rusade hem mot huset. De hann knappt in innan en mörk skugga svepte mot verandan. De gömde sig under en filt med svansarna långt indragna, darrande och de vågade knappt andas. Utanför hördes det krafsande ljudet igen, och långsamma steg som rörde sig runt huset. 

Sedan blev allt tyst. 

När morgonen grydde vågade de sig försiktigt ut. Utanför verandan fanns inga spår kvar, och vid sjön syntes inga tassavtryck. Men utanför grinden låg en enda märklig detalj: en halväten godisbit insvept i ett svart band. 

”Tror du ….tror du det var en spökhund ?” viskade Olga, fortfarande skakig. 

Mina nickade långsamt.”Jag vet inte vad det var, men en sak är säker…..nästa Halloween håller vi oss inne!”

Varje Halloween efter det brukade Mina och Olga krypa extra tätt tillsammans under en filt- för om natten är mörk nog och vinden viskar rätt, kan man än idag höra det svaga tassandet runt huset.🐾

Härligt höstväder, 11 plus och vindstilla. Fin promenad ner till sjön i eftermiddag. Jag väntar att gå tills älgjägarna åkt hem 😁 Nästan alla löv är ihopkrattade i trädgården och det som vissnat är nerklippt. Nu kan man börja koppla av från trädgårdsarbete 😁🍁

 

Bästa Vännens Oblyga Orkidé (Olga) har parats med 

Taxcelent Nelson😁🐾

 

Kokar köttsoppa på älg 🫎 pimpat den med chili och fänkål. Har två spekulanter som inte lämnat köket sen jag började. 😊😂🐾

 

Bästa vännens Praktlilja (Diesel) SE 35898/2023 har varit på 

junior utställning i Veberöd. Mycket fina placeringar 😍🐾

 

Vandring i kalkbrottet i Degerhamn 😁🐾

 

 Har hälsat på bekanta på Öland och både bilcampat, vandrat och badat 😁🐾🌞

Några dagar på Öland och vandring😁🐾

 

Härligt väder med sol och lite blåst, vår i luften. 

Mycket vatten i sjön, tur jag knöt fast kanoten i höstas😂🌞

 

Härligt januariväder 😁🐾🌞